Ibland önskar jag att jag inte fanns...

Ibland önskar jag att jag hade någon att prata med...

Ibland önskar jag att jag inte träffat vissa personer...

Ibland önskar jag att jag bara slapp vara mig själv...

Ibland önskar jag att jag bara fick vara ifred...

Ibland önskar jag att jag sluppit kämpandet...

Ibland är jag ensam även om jag har folk runt mig då jag lärt mig att inte våga lita på någon, för kan en vän svika ja då kan man inte vara säker på inte de andra gör det också...

Men oftast är jag glad då jag har min familj som är det enda som betyder något och som finns där för mig dygnet runt...

Jag tänker inte kommentera om eller vad som pågår för jag vill inte ha någon att avlasta mig till som ändå inte bryr sig i slutändan...